DRÖMMEN OM ETT AMERIKANSKT TRÄDGÅRDSBRÖLLOP

Förra julen, unnade vi oss en paus mitt i renoveringen och drog på en långweekend till Berlin. Staden var julpyntad på ett sätt som får Sverige att framstå som julfientligt… hahaha. Vi var verkligen ”mitt i” renoveringen. Vi var klara nere och skulle ge oss på ovanvåningen. Att tillåta sig att ta en paus, inte bara för att fika;-), kan vara direkt avgörande för huruvida man ska orka hela vägen. Den 6 december var kvällen i Berlin alldeles stilla. Vi hade tillbringat några timmar på en riktigt härlig restaurang där både mat, dryck och underhållning var på topp. Allt var perfekt! Ändå tills vi skulle betala och gå därifrån;-). Då påstod servitören plötsligt att vårt kort inte fungerade, typ: ”ni har inga pengar på kontot”, som en dålig sketch i kön på ICA. Det visste vi så klart att vi hade, så han drog kortet igen, och igen och… igen. Men med dagens moderna teknik, är det ju bara att logga in på banken via mobilen och då visade det sig att deras kortdragare fungerade varje gång och hade dragit för notan fyra gånger!! Liiiite väl häfigt, även om maten var god;-).

Restaurangen vägrade iaf att tro på oss, även om de såg sitt namn vid fyra dragningar i vår bankapp. De ansåg utan att skämmas, att vi inte betalt för oss och hotade med att ringa polisen om vi inte tänkte betala… HAHAHAHA… Var är den dolda kameran?? Vid detta laget var stämningen ganska hetsig (den stod jag för av oss två, jag var väl typ Italienare i mitt förra liv;-)) – så polis tillkallades. Ganska omgående insåg polisen att det var restaurangen som gjort bort sig, de skrev en rapport till vår fördel och undrade om de kunde skjutsa oss till hotellet. Ooohhh ja, sa jag och berättade att vi bodde på Westin Grand. Men då var Jimmy snabb och sa bestämt, nä – vi tar en taxi. Amen, det är ju korkat om de erbjuder oss skuts, tyckte jag – men Jimmy propsade på!! Vi skulle ta en taxi! Okej, okej… Jag gav mig.

Vi gav oss ut i natten som var stjärnklar. Mitt på torget hände något som fick mig svimfärdig av lycka. Plötsligt går Jimmy ner på knä och friar!! Ett riktigt klassiskt frieri, med asken med ringen och allt vad som hör till. Ja, nu förstod jag varför vi absolut inte skulle tacka ja till poliseskorten! Så, med en polisrapport i min blivande mans ena hand och ringen i den andra, svarade jag JA!! Lite komiskt, men vilken lycka! Ganska snart var vi rörande överens om hur vi vill ha vårt bröllop och att det kommer att dröja lite, just p g a hur vi vill ha det. Fredriksberg är för oss vårt paradis och vi kan inte tänka oss en vackrare plats att gifta oss på, än i parkträdgården hemma. Och eftersom vi båda ser framför oss de där vackra amerikanska trädgårdsbröllopen med hela trädgården full av blommande rosor – så får vi helt enkelt ordna det först… hahaha. Trädgården behöver något år till på sig och bli så som vi vill ha den på vår stora dag. Men den dagen, ska trädgården vara i 100 %:lig bröllopsskrud med vita, vackra tält (inte de där vanliga partytälten), runda bord med vacker dukning, altargång, musikanter på balkongen… Ja, vi har helt enkelt bilden framför oss! Och rondellen på gårdsplanen är ju så klart anpassad för att en limousine ska få plats att köra runt;-).

Vi har iaf börjat samla inspiration och därför var ett besök på helgens bröllopsmässa i Malmö ett måste. Där frossade vi i vackra blomster, färgglada cupcakes, spektakulära tårtor, ryschiga klänningar, strikta musikanter och fotografer i överflöd… Ett litet steg närmre vår stora dröm, som vi samlade i den bubbelgumrosa goodiebagen, för att plocka fram en regnig dag och inse, att regna kan det göra vilken dag som helst i Sverige – till och med på vår bröllopsdag;-). Då gäller det att vara beredd på allt och förbereda för allt! Men oavsett väder, så är det en spännande framtid vi går till mötes. Att planera för och skapa sitt liv, är det skojigaste och mest värdefulla konstverk vi alla någonsin kommer att kreera <3.

Anna <3