RÖSTER FRÅN ANDEVÄRLDEN DEL 2

Och in kom hon, som ett yrväder! Mediumet Tette. En liten och nätt kvinna, som fullkomligt strålade av energi. Hon var märkbart nervös och sa spontant: - Jag har aldrig varit på ett sådant här fint ställe förut, det här är ju som att komma till Hollywood. Vi skrattade gott tillsammans… - Det är en stor ära för mig, att jag får lov att komma hit, sa Tette och vi var snabbt rörande överens om att vi alla tyckte att det var en ära, att få vara precis där vi är. 

Efter en liten stunds chit-chattande om ditten och datten, säger Tette: - Nej, nu drar de i mig, så nu måste vi sätta igång. – Och de vill att vi ska börja längst nere i den delen av huset, säger Tette och pekar mot öster. Vi går tillbaka till huvudentrén, därifrån vi välkomnade Tette. – Vi har en kvinna här. Hon jobbar här. Hon har lång svart kjol, vit blus med ståkrage och krås och en sån där vacker brosch… Hon har håret i en knut i nacken. (Beskrivningen är identisk med den kvinna som vi själva sett i huset vid ett par tillfällen). Hon är vacker, men sorgsen. Livet blev inte riktigt vad hon hade tänkt. Hon tittar in mot salongen på östergaveln… Känner ni doften? Vilken då, undrar jag – den från liljorna i vasen? – Nej, säger Tette – det luktar häst. Nu har vi även en man med oss, en äldre man i kostym, ytterst auktoritär och respekterad. Han tittar ut i parkträdgården, där sitter hans unga vackra fru och deras barnkull. Tjänsteflickan tittar sorgset på mannen… Kanske var hon hemligt förälskad i honom eller så hade de faktisk en hemlig affär. Han är i alla fall orsaken till att hon är olycklig (beskrivningen av mannen, hans fru och barn är identisk med den som Tette beskrev i vår första kontakt via mail, p g a den pendlande prisman). Han tog sig fram på häst och här hade han sitt kontor, här har även funnits ett vapenskåp. (Fredriksberg var känt för sina vackra och duktiga hästar, denna salong är bekräftad att den under många, många år alltid var kontor för ”husets herre” och vapenskåpet är också bekräftat av folk som fortfarande lever). 

 Serveringstrappan - där tjänstefolket gick med brickor till herrskapet...

Serveringstrappan - där tjänstefolket gick med brickor till herrskapet...

- Tjänsteflickan undrar om hon får lov att gå före och visa runt oss? Hon vill gå upp, men säger att hon inte får gå i denna trapp – hon är hänvisad till en annan, där räcket är svängt på andra hållet. (Vi förklarar att det måste vara den gamla serveringstrappan i undantaget hon syftar på, som är svängd på motsatt håll och också den trappen som tjänstefolket sprang i med brickor för att servera Herrskapet. På vägen dit, stannar vi till i vår Walk-in-closet, som är det f d herrummet. – Nu har vi med oss ytterligare en kvinna som jobbar i huset. Hon är lite äldre, lite kurvig och bär helvit klänning. Hon har sinne för humor. – Jimmy, hon säger att du är fin i dina sammetsskor. (Vi skrattar gott eftersom det är Jimmys favoritskor). Hon säger också att hon hört er prata om att bygga en hiss! (Nu skrattar vi riktigt gott, eftersom vi skojat om att göra en mathiss mellan kök och sovrum). Vi förklarar att det bara var på skoj, men förstår nu att de snappar upp allt vi säger. – Den här kvinnan är lite boss över tjänstefolket. Hon, liksom alla andra är så oerhört tacksamma och lyckliga för att ni gett huset nytt liv. – Anna, hon säger att du föreläser och är fantastisk på att inspirera anda människor, men hon säger också att det ska även du göra Jimmy! Hon säger också att det ska komma barn i huset. En gammal själ ska reinkarneras på gården… En flicka hade passat bra… ja även en pojke… Hmmm… Det kommer nog två. (Detta var ett av budskapen från vår första kontakt med Tette, då skrev hon så här: ”Försöker ni skaffa barn? En liten flicka hade passat bra hos er, säger han. Det verkar som att en gammal själ snart kommer att göra er sällskap i en ny reinkarnation”.

- Jimmy, hon vill att jag vänder mig till dig och säger: Du är så värd detta!! Du förtjänar vart enda dugg, oavsett vad du tidigare trott om dig själv, i ditt liv. Så klart förtjänar ni det båda, men det är extra viktigt att jag säger det till dig, Jimmy. Hon, kommandoran, gillar att vara här inne, hon gillar skor och kläder precis som ni och hon gillar att ni ofta klär upp er och gör er fina…

Vi går vidare, med den första tjänsteflickan i täten. Nu visar hon upp, vi går upp för ”hennes” trappa. – Hon går runt och känner sig för, hon känner sig inte så bekväm här, allt är nytt. Har ni ändrat mycket på ovanvåningen? Hon tar på väggarna som om de var nya och inte riktigt funnits där förut. (Det stämmer, just de väggarna fanns inte tidigare). Här uppe är helt andra energier! Där nere är det feststämning, de säger att ni brukar ha ”fina middagar” och det ska ni fortsätta med. Duka fint och laga god mat. Det mår både ni och huset bra av. Men här uppe, är det helt andra energier. Såååå härliga och lugna. – Hon visar in oss här, men hon går inte själv in… - Hon är generad. Det här är ert, där vill hon inte störa, säger Tette och pekar mot vårt sovrum. – Hon är lite klumpig i sin läggning, tjänsteflickan, och berättar att hon försöker vara jätteförsiktig när hon rör sig i huset, så hon inte välter ner något… (Vi skrattar hjärtligt). Vi går mot andra delen av ovanvåningen och ut på vinden. Tette tittar ut genom fönstret på östergaveln och säger: - Det sitter en liten pojke där ute. Han är ledsen. Han har en ”kostym” på sig som gör att han inte får leka och bli smutsig… Han är ledsen över att vara ensam och för fin för att leka med de andra barnen på gården. Han vill klättra i träd. (Klasskillnaderna och lekförbudet mellan barnen på gården är bekräftat av människor som fortfarande lever).

Vi går ner igen… Hon vill visa var hon bodde. Finns det fler trappor? Hon pekar dit bort, mot västergaveln. (Vi går mot den delen av huset där pigkamrarna låg och till pigtrappan). - Oj, oj, oj, säger Tette när vi kommit upp i det som vi idag använder som gästavdelning i huset. – Här är det ljust och glatt! Här har en befruktning ägt rum. Detta rum kan ni använda att meditera i. Här besannas alla önskningar. Här har mycket skoj hänt – drängarna klättrade in genom fönstren (det har vi fått bekräftat att människor som fortf lever). Men här finns också beskydd från en mycket speciell ängel, säger Tette och visar mot sängen hur nära ängeln är.
Tette vänder sig till Jimmy igen och säger: – Du har mist en mycket nära anhörig, för många år sedan, något som påverkat hela ditt liv. (SANT) – Men han finns med dig även nu, när du vill. Han vakar över dig och dina bröder. Han har ett laseröga riktat mot er. – Vad än ni behöver hjälp med, så finns han där… Tette tittar mot mig, där jag sitter i den gamla Emma-fåtöljen och bara lyssnar. – Du vet väl att Anna är en ängel på jorden? Då gråter vi en liten skvätt igen… 

Tette tittar ut genom fönstret. – Där stod dem, säger hon. De grönklädda männen som fattade beslutet om att Fredriksberg skulle rivas. – Det fanns ett personligt intresse för marken och jakten och någon av de här herrarna såg möjligheter kring det och då var herrgården bara en belastning. - De var inte ens inne i huset när de dömde ut det… - De bara stod där ute på vägen, en bit ifrån. – Men det var aldrig meningen att det skulle rivas, Fredriksberg ligger på ”helig mark” och har ett högre syfte, och då blir det stoppat – om än på märkliga vis. (Fredriksberg har haft rivningsbeslut på sig, men stoppats p g a eldsjälar som kämpat för dess existens). 

Vi går ner igen… Tette stannar i köket, under lampan där den pendlande prisman sitter. – Det är den här äldre mannen, som med tankens kraft vill visa er att han finns. Han är ett beskydd och han säger åter igen att en gammal själ snart ska reinkarnera på gården. – Ni har ett oerhört beskydd, men han säger ändå att det finns avundsjuka människor – det har det alltid funnits runt Fredriksberg. – Han berättar att någon la en förbannelse över gården i början på 1900-talet, just p g a avundsjuka att inte få lov att bo och driva gården. (Den stora vräkningen på Fredriksberg 1906 är bekräftad via Hembygdsmuseet med bilder och text och kanske var det resultatet av denna "förbannelse"). Tette skrattar till och berättar att Jimmys pappa fortfarande är med och påpekar att han vill ha en handduk att torka händerna på här... Hon pekar mot en tom stång i köket som vi har för avsikt att hänga köksredskap på, men nu får det bli en handduk istället;-).

 Lampan med den pendlande prisman...

Lampan med den pendlande prisman...

– Återigen poängterar de alla sin tacksamhet över vad ni gjort för gården. – De säger också att det väntar ännu fler framgångar för er, i offentlighet. – Jag ser ett kontor på Manhattan, säger Tette helt exalterad… Och vi skrattar högt! Vi älskar New York, så varför inte, vem vill inte ha ett kontor där med utsikt över Central Park?! Skämt åsido, men Tette pratar om vår koppling till USA och hur mycket vi har att hämta där, på olika vis.

En liten tur in på dotterns rum... Jag ser en packad resväska, säger Tette. Ja, det stämmer säger vi, Louise åker snart på en långresa till Asien. (resväskan fanns så klart inte i rummet;-)). Hon går bort till hennes sovrumsdel och ställer dig vid fotänden av sängen. - Här står de på nätterna och ger henns fötter healing. Hon är så trött och öm i fötterna... (hon jobbar som servitris och står och går 10 tim/dag och har ständigt ont i fötterna;-)). Oj, vilket beskydd hon har! Hon skulle må bra av att skriva av sig alla sina tankar och känslor... Jag och Jimmy nickar instämmande.

Avslutningsvis hamnar vi i rummet med den gröna kakelugnen. – Hoppla, hoppla, säger Tette. – Här har vi visst en öppen port till andevärlden. (På kakelugnen står en spegel). – Jag föreslår att ni ställer den någon annanstans! (Det var just här, som de första energierna visade sig när vi tagit över Fredriksberg, och också denna kakelugn som ”såldes” för nedmontering innan gården skulle säljas, men mirakulöst räddades… Undrar hur;-)? Spegeln har nu fått en bättre placering).

Vi är alldeles fullproppade med information och energi - och på samma gång alldeles slut i huvudet… I tre timmar gick vi runt i huset och Tette bara matade oss med information. Det var som om det inte var hon själv som pratade. Hon berättade dessutom i början av vårt möte, att hon själv tyckte att hon hade svårt att uttrycka sig… Ja, iaf inte i samarbete med husets andar. Jag har aldrig hört någon prata så naturligt, med ett sådant flyt. Jag hoppas att vi får anledning att bjuda henne till Fredriksberg igen, någon gång i framtiden. Och vill DU komma i kontakt med henne, förmedlar vi mer än gärna kontaktuppgifterna.

Idag, den 26 feb 2016 på morgonen, får jag ett sms från Tette. Det lyder så här:

Fredriksbergs Gård 
"Har precis lagt mig och eran herrgård dyker plötsligt upp i mitt huvud med en snabb ingivelse. Jag ser en kvinna ifrån andevärlden som ser ner på Fredriksbergsgård med kärlek. Hon ler och hon skrattar. Det ser ut att vara den unga kvinnan som tillhör den äldre mannen, som jag hade kontakt med på Fredriksbergs Gård, som talar. Hon är otroligt glad över att ni tar hand om den. Den har varit hektiskt levande förr, men nu är den mer levande än på väldigt länge, säger hon till mig. Jag ser henne i en utav andevärldens ena dimension. Hon riktar blicken ner på er och pekar för att visa de andra som finns omkring henne i andevärlden för att tala om att det en gång har tillhört henne och hennes familj. Det är en härlig stor grönska omkring henne där uppe. Det ser ut som en nätt sommardis som ligger och gror runt omkring dom. En behaglig sådan. En liten bit bort syns mannen till. Han ser ut att vara upptagen med något. Något som han tycker om att göra. Jo, det ser ut som att han tycker om att prata med de andra andepersonerna som lyser med sin närvaro där. Det är glädje och skratt och det ser ut som att de känner sig hemmastadda i andevärlden. Jag ser att det är samma man som jag har varit i kontakt med när jag var på husesyn hos er. Kvinnan, hon ser ut att ha en bra relation med en kär väninna som hon sitter och umgås med och pratar med. De har trevligt tillsammans och har det väldigt bra. 

Jag frågar kvinnan om hon har ett budskap till er. Då visar hon mig dig Anna i mitt inre. Hon tycker att du är en söt och en rar tjej. En sprudlande ängel som lever din dröm fullt ut. Fortsätt att skriv! Du kommer att skriva många böcker säger hon. Om du vill... Möjligheten finns där. 
Du är trygg. Din skyddsängel är med dig. Vi finns... Lita på det. Tack för att ni tar hand om gården, Fredriksbergs Gård."
Amen <3