MAGIN I EN GAMMAL TRÄDGÅRD

Anledningen till att jag i många år valde att åka ut till Fredriksberg, var så klart inte för att jag trodde att jag en dag skulle köpa det. Det var inte så att jag gick runt där och smidde planer. Långt ifrån. Jag drogs till platsen för att jag mådde bra när jag var där och jag kände att huset och trädgården mådde bra - av att jag var där. Visst drömde jag om att bo så här, men det var också en läskig tanke att "bara" ge sig på en sådan här byggnad... Men när jag gick runt där, kunde jag ändå inte låta bli att le lite grann åt likheten mellan Fredriksberg och alla de bilder jag samlat i en anteckningsbok, föreställandes en förfallen herrgård, som jag en gång i mitt liv tänkte att jag ville få möjlighet att ta mig an.

Men om vi bortser från själva huset och mina drömmar för en stund - så kände jag att platsen var magisk. Den angränsade till en gammal urskog som på ett i det närmaste andligt sätt, förmedlade sitt lugn men också sin kreativitet. Det kändes verkligen som att: vilket djur som helst kan plötsligt komma ut ur gläntan... Den är så orörd att det skulle kunna finnas djurarter gömda där som ingen längre tror finns. Att som skog kunna förmedla det, samtidigt som det faktiskt pågick en massa militärisk aktivitet, är för mig en gåta. När jag var där, fanns det aldrig några spår av aktivitet varken inne eller ute. Därför förstod jag heller aldrig, att det var Kronan som ägde fastigheten. Jag tror att platsen "gömde" det för mig;-). Fredriksberg ville att jag skulle uppleva det övergivet... Det var en stark känsla. Och så här i efterhand, när vi med facit i hand renoverat allt, så inser vi att vi väckt gården ur någon slags Törnrosa-sömn.

Oavsett årstid, så älskar vi vår trädgård. Den är vacker i sin eftersatta och vilda skrud. Man vill liksom "bara vara" där. Vår dröm är att en dag kunna bygga ett stort orangeri, som vi skulle kunna ta emot människor i för olika workshops... Bara för att ha ett naturligt och inspirerande sätt att låta andra ta del av denna helande plats. Att gå runt här med öppet sinne och en kamera, och skapa vackra stilleben, väcker kreativiteten även hos den mest fastfrusna själ. Att fånga det bästa av varje stund, är en konst - och den som klarar det fullt ut, är också den som mår bäst och kommit längst... De flesta av oss har en bra bit att gå. Hösten är för många en period av mörker och nedstämdhet. Fast egentligen är hösten mustiga färger och en påminnelse om att ta det lugnt ett tag. Den här bilden säger mer än tusen ord! Det är höst för mig...

Vinter är för många kyla och ensamhet. Fast egentligen kan vi ha årets vackraste dagar under den perioden. Hög luft med krisp och en sol som alltid är så efterlängtad när den visar sig... Den här bilden tog jag en dag nu i vintras när det var 15 minus... Brrr, kallt, men så underbart.

Våren är den vi alla alltid längtar efter... Det är då ALLT ska ske, vilket kan skapa stress för många. Jag längtar alltid efter den första fikan som kan åtnjutas ute. Jag längtar efter vårtecknen och blommorna som snart ska väckas till liv. På våren ska vi verkligen stanna upp och använda alla våra sinnen, hämta ny kraft och njuta av livet.

Och sen kommer den där sommaren... En tid då vi ofta förväntar oss alldeles för mycket och därför många gånger också blir besvikna. Det var inte tillräckligt varmt, eller så var det FÖR varmt. Vi fick inte tillräckligt med sol, eller skugga;-). Det bara regnade... Eller så var det för torrt... Ja, det är nog den perioden på året som vi pratar väder som allra mest... hahaha. I Sverige alltså;-). Men oavsett, så har jag min trädgård. Min energikälla. Vi har alla tillgång till naturen. Och den har sin gång, oavsett väder och den klagar aldrig. Vi har så mycket att både lära och hämta ur den. Det finns så mycket klokhet i skogen och i naturen, som jag önskar att vi alla kunde ta för oss av mer - det skulle nog förändra ett och annat i världen;-). Livet drabbar oss alla, på ett eller annat sätt, men det finns alltid sätt att hantera det på. Och när vi befinner oss på rätt plats, vid rätt tillfälle - så blir allting så självklart. Som att tända både grillen och kandelabern en julikväll, njuta av varandras sällskap och vara ett med naturen, livet, omgivningen och nuet.

Fyra årstider. Fyra faser i livet. Var sak har sin tid. Stanna upp. Reflektera... Fånga stunden, antingen med kameran eller bara i ditt hjärta. Men lev... Varje dag. Det finns så mycket magi att upptäcka överallt, inte bara i vår trädgård;-).

Anna <3